fredag 24 mars 2017

Nåt så otroligt bra som sagts

Den där känslan när man vaknar och det är fredag och man tänker att igår sa nån nåt så otroligt bra och jag kan leva på det idag också. Och hela helgen och en hel del veckor och allt möjligt. Att det känns liksom så bra. Idag är en sån fredag. När allt är väldigt väldigt väldigt bra. För nån sa nåt bra igår.

Jag skulle förstås säga vad som sades också men jag behöver hålla i det en stund. Tids nog berättar jag mer. Men det har förstås med skrivande att göra, med mitt alltså. Och det är bra. Så bra så bra så bra.

torsdag 23 mars 2017

Skivspelarnålen

Tänker på skivspelare. På hur nålen kan stanna, haka upp sig och upprepa. Samma fras gång på gång.

Att jo. Jag läser. Mer text. Hela den här veckan. Hela nästa. Men sen! Sen ska jag skriva. Och det jag läser förresten, det är starkt, det är rårört och gör mig så nyfiken. Så ska det vara.

Men själv är jag mest som skivspelarnålen som stannat i sitt spår. Jag läser. Jag läser. Jag läser.

Fast igår hade jag en liten paus medan jag hastade av och an till Karis för att prata ihop mig med Maria Turtschaninoff. inför att vi ska prata tillsammans på ett semi. Eventuellt bandar vi in vårt prat. Eventuellt gör vi det. Kanske. Få se. Eventuellt.

onsdag 22 mars 2017

Ta ut vad du kan av röst

Hörni, skrivkurs igår ju. Betyder att jag ger ett skrivtips idag ju. Och vi talade om berättarperspektiv.

Följande förutsättning: Valfri plats, två personer.
Skriv scenen i tredje person ur den enas perspektiv. Skriv sen samma scen men med en allvetande berättare som kommenterar och bryter in och vet saker och ting. Skriv sen om scenen med en jagberättare.

I princip kan du ju hålla på ett tag. Skriv tredje person ur först den ena, sen den andras perspektiv, skriva jaget ur den ena och den andras synvinkel. Tilltala ett du. Ett annat du. Överdriva den allvetande ännu mer, göra den allvetande hånfull och otrevlig. Jag menar, passa på, ta ut vad du kan i det fiktiva. Håll på. Håll ut.

Vad du inser? Nånting om berättande, hur det kan varieras, vad det betyder att se med olika ögon på det som händer. Att tänka på hur folk låter, hur nära en berättare kan vara, hur långt ifrån. För det handlar mest om det, närvaro och distans i berättande och vad du liksom vill åstadkomma med en viss röst. Just därför, rätt bra att pröva sig fram, treva omkring.

tisdag 21 mars 2017

Längre dagar, va

Man vaknar upp och läser att nu har vi äntligen växlat från mörker till ljus. Ja, dagarna blir längre nu. Det känns bra. Jag tror bara att det är nåt med det här som inte stämmer. Mina dagar verkar fortfarande inte räcka till. Hur långa dagarnas ljus än är.

Men jag klagar egentligen inte. Jag är himla nöjd med alltsammans. Känner att det jobbar på i skallen på mig ändå nämligen. Då och då dyker det upp idéer som jag plitar ner på papperslappar. Hinner inte åtgärda dem exakt på sekunden, men de finns ju där ändå, det kommer att bli så bra när jag är igenom det här lite uppslukande lässtadiet.

Snart ska jag hinna ägna mig åt de fantastiskt ljusa och långa dagarna. Snart snart.

måndag 20 mars 2017

Bara gör

Tydligen är det en administrationsdag detta. Har bara fixat med skruttgrejer. Som biljetter och tidtabeller och datum och bla bla bla bla. Blä.

That kind of Monday. När man tycker att det kunde vara roligare men måste få allt möjligt tjafs att stämma. Mest sånt som gärna kunde lösa sig själv.

Äh. Nu ska jag sluta muttra och göra mer strunt. Bara gör säger jag åt mig själv. Bara gör.

fredag 17 mars 2017

Besök i diverse huvuden

Den här veckan har jag åkt mycket stor båt mellan Finland och Sverige, tuggat i mig politik från vänster och höger, utsatts och utsatt för magiska krafter som får blodet att rinna, sett mördad väninna på nära håll i ösregn, blivit involverad i nytt forskningsprojekt och befunnit mig inne i huvudet på en person som inte riktigt är som jag.

Och allt utan att flytta mig från skrivbordet. Så let me tell you: Jag gillar mitt jobb! Det är crazy vilka världar jag får besöka, vilka huvuden (och då menar jag inte karaktärer utan skribenter) jag får besöka.

Jag har läst som besatt hela veckan och ser ingen anledning att sluta för har en bunt texter att läsa också de kommande veckorna. Men, nästa vecka ska jag också skriva. För h-vete. Jag behöver skriva också. Hoppas verkligen att jag hinner. Lite grann ska jag väl.

Nu fredagsläsning att ta itu med!

torsdag 16 mars 2017

Det fortsätter, fast med poetiska avbrott

Ikväll är det Poetry Pub igen. Så det ska jag gå på och den här gången bara sitta och lyssna på folk. Det ska bli hur kul som helst.

Och före det ska jag ha en adeptträff, vi ska tala manus.

Fast före det ska jag förstås läsa lite annat manus... Alltså verkligen, den här veckan och troligen också nästa, ganska crazy mycket läsning - men nej, jag beklagar mig inte, jag gillar det här, gillar det så mycket!